Bakgrund: Att skapa kontakt med demensdrabbade kan vara svårt om vårdaren inte har rätt kunskap i hur kontakt kan skapas. Den ickeverbala kommunikationen såsom beröring och musik kan vara av betydelse när kontakt ska skapas. Människan förknippar beröring med att vara omtyckt och genom detta ökar känslan av trygghet och tillit och på så sätt kan kontakt skapas. Ett annat sätt att skapa kontakt på är genom musik, där det har visat sig att minnet av sång och musik betyder mycket för människan och kan stärka kommunikationen. Syfte: Syftet med studien är att belysa hur kontakt kan skapas med demensdrabbade genom beröring och genom musik.

Bakgrund: Att skapa kontakt med demensdrabbade kan vara svårt om vårdaren inte har rätt kunskap i hur kontakt kan skapas. Den ickeverbala kommunikationen såsom beröring och musik kan vara av betydelse när kontakt ska skapas. Människan förknippar beröring med att vara omtyckt och genom detta ökar känslan av trygghet och tillit och på så sätt kan kontakt skapas. Ett annat sätt att skapa kontakt på är genom musik, där det har visat sig att minnet av sång och musik betyder mycket för människan och kan stärka kommunikationen. Syfte: Syftet med studien är att belysa hur kontakt kan skapas med demensdrabbade genom beröring och genom musik.

Afasi kan drabba både talförmågan och förståelsen för språket. Språket blir på så vis en utmaning för sjuksköterskan. Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska sjuksköterskan skapa förutsättningar för patienten till att vara delaktig i sin vård och i kommunikationen. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa faktorer som påverkar verbal- och Ickeverbal kommunikation mellan patient med afasi efter stroke och sjuksköterskan. Uppsatsen är utformad som en litteraturstudie, där resultatets elva artiklar har hämtats från databaserna Cinahl och PubMed.

This paper compares and discusses teachers´ nonverbal communication in the classroom. The purpose of the study is to find out what the teachers´ nonverbal communication looks like in the classroom and with that information increase teachers´ awareness of nonverbal communi-cation and its impact on the teaching. Ten teachers at the upper secondary school have been observed for twenty minutes when having a lecture. The result shows that the most common nonverbal expressions are hand and arm gestures used to enhance what is said by the teacher. The result also shows that the nonverbal communication is similar with all observed teachers.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om lärares ickeverbala kommunikation är av betydelse vid andraspråksinlärning, eller med andra ord om lärares actio bidrar till elevers andraspråksinlärning? Detta har gjorts genom att studera huruvida det är möjligt att observera någon skillnad mellan två elevgrupper vad gäller elevers gensvar (eller mer precist elevers delaktighet/passivitet, agerande/ickeagerande, uppmärksamhet/ouppmärksamhet, kommentarer och yttranden/tysthet) när en lärare aktivt och medvetet använder sig av actio kontra medvetet utelämnar actio. Det teoretiska ramverket utgår från Marie Gelangs definition av actio och actiokapital samt McGregor et als teori om att gestikulerad input underlättar konsolidering av språkkunskap och att språkkunskap därigenom blir mer robust. Genom observation har en kvalitativ jämförelse mellan två grupper genomförts, där en lärare medvetet använt sig av Ickeverbal kommunikation, eller actio, i en grupp, medan samme lärare inte använt sig av actio i grupp två. Därutöver har lärarens egna actio iakttagits samt att läraren har intervjuats.

Denna uppsats handlar om hur en talare skapar trovärdighet hos sin publik med hjälp av actio och pronuntatio. Framställningen innehåller en analys av gestik, mimik och prosodi hos föredragshållaren och scenartisten Klas Hallberg. Därutöver ges en historisk tillbakablick om actio och pronuntatio contra pistis, tillit och förtroende.Slutsatsen i arbetet är att icke-verbal kommunikation har stor betydelse för en talares trovärdighet. Genom kunskap och träning i actio och pronuntatio går det att öka förmågan att övertyga med alla uttrycksmedel. Därtill maximeras den personliga utstrålningen..

I detta examensarbete beskriver jag FMT-metoden (Funktionsinriktad MusikTerapi). Jag beskriver även sensorisk integration och innebörden av sinnesintegrering och relaterar det till hur arbetet med FMT kan utföras. Under min praktikperiod har arbetet pågått med flera adepter. Valter som har diagnosen Autism och Stellan som har diagnosen Down syndrom, får en närmare presentation här. Jag undersöker också om det går att nå fram till dessa personer med denna ickeverbala metod, när deras förutsättningar är så olika. Båda har funktionsnedsättningar, men av olika slag.

Syftet med denna uppsats är att beskriva och förstå hur interaktion uppkommer och formas, hur individerna upplever interaktionen samt sitt Jag i en ickeverbal miljö. För att uppnå uppsatsens syfte är den övergripande frågeställningen: hur kan vi ur ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv förstå hur interaktionen uppkommer och formas i en ickeverbal retreatmiljö samt hur deltagarna upplever sitt Själv och interaktionen, interaktionens uppkomst och formande i en ickeverbalmiljö på en retreatgård? För att empiriskt besvara dessa frågor gjordes kvalitativa semistrukturerade intervjuer och därtill har två mindre deskriptiva och i viss mån tolkande observationer genomförts. Den empiri som framkom har analyserats med hjälp av Mead (1979), Goffman (1959) och Berg (1992). Studienvisar på att individen i den ickeverbala situationen upplever sig gå in i sitt Själv och erfara en reflektionsprocess som bidrar till utveckling och nyorientering.

Syftet med denna uppsats är att, på Företag X, undersöka arbetsledarnas upplevelse av kommunikationen mellan arbetsledarna och medarbetarna samt att undersöka hur arbetsledarna upplever att medarbetarna motiveras och hur arbetsledarna motiverar sig själva.Faktorer som undersöks mer ingående är arbetsledarnas upplevelse av:hur uppåtriktad kommunikation främjasatt kommunicera impopulära budskapeventuella hinder i kommunikationenIckeverbal kommunikationhur feedback fungeraratt skapa mål för motivationövriga sätt att skapa motivationarbetsledarnas sätt att motivera sig självaFrågeställningarna är följande:Hur upplever arbetsledarna kommunikationen mellan arbetsledarna och medarbetarna?Vilka eventuella hinder upplever arbetsledarna för kommunikationen?Hur upplever arbetsledarna att medarbetarna motiveras?Hur motiverar arbetsledarna sig själva?Undersökningen är kvalitativ och intervjuer har använts för att samla in empiri. Sex intervjuer har genomförts med arbetsledare på Företag X.Vårt resultat och analys visar att arbetsledarna beskriver att de har för avsikt att främja uppåtriktad kommunikation för att minska ryktesspridning och ´gnäll´/klagomål. De beskriver att de informerar impopulära budskap på ett genomtänkt sätt genom att informera tydligt i mindre grupper. Arbetsledarna beskriver vissa hinder i kommunikationen så som att de inte utbildats i kommunikation och attityd både deras egen och medarbetarnas.

Syftet med detta examensarbete a?r att fa? insikt i hur la?rarens ickeverbala kommunikation och actio pa?verkar elevers motivation. Utifra?n en etnografisk arbetsmetod observerades en svenskla?rare pa? en gymnasieskola under fyra lektionstimmar fo?r att underso?ka hur la?raren kommunicerade med sina elever ickeverbalt. Parallellt med observationerna intervjuades ba?de la?raren och eleverna som deltog i underso?kningen.

Mentaliseringsförmåga innebär förmågan att ta en annan persons perspektiv, att förstå hur någon annan tänker och känner. Det innebär även att förstå de egna tankarna och reaktionerna relaterat till andra personers tankar och känslor. Det är viktigt med en välfungerande mentaliseringsförmåga för att kunna samverka med andra individer och sin omgivning på ett pragmatiskt och ändamålsenligt sätt. Det finns flera olika förmågor som kan vara viktiga för mentaliseringsförmågan, i vilken grad de påverkar är dock fortfarande oklart. Syftet med detta arbete var att undersöka mentaliseringsförmågan och dess samvariation med andra kognitiva förmågor hos barn i åldrarna 6-7 år.

Att inte kunna kommunicera med en patient med afasi gör att svårigheter i omvårdnadssituationen kan uppkomma. Syftet med studien var att belysa faktorer som kunde underlätta kommunikationen mellan vårdpersonal och patienter med afasi. Litteraturstudien inkluderade elva vetenskapliga artiklar funna i databaserna Cinahl och Elin@kalmar. Dock var utbudet av studier begränsat och i många av studierna var det avsaknad av omvårdnadsperspektiv. Två omvårdnadsteorier användes i studien för att belysa det omvårdnadsteoretiska perspektivet på omvårdnadsproblemet.

Bakgrund: Ett av målen med god omvårdnad är att etablera en vårdande relation. Godkommunikation stärker relationen och det skapas utrymme för bekräftelse och trygghet. Ickeverbal kommunikation utgör omkring två tredjedelar av alla budskap som förmedlas och ärvanligtvis det som uppfattas som mer äkta när budskap strider mot varandra. Sjuksköterskansicke verbala uttryck kan både öppna upp och skapa hinder i mötet med patienten vilket visar påvikten av en god kommunikativ förmåga. Syfte: Detta fördjupningsarbete belyser hur icke verbalkommunikation påverkar den vårdande relationen och patientens upplevelse av trygghet ochbekräftelse.

I detta examensarbete beskriver jag FMT-metoden, Funktionsinriktad MusikTerapi. Fokus ligger på att undersöka hur man med musik som medel kan utveckla en samverkan genom att arbeta med denna metod. Jag beskriver i två fallbeskrivningar hur jag har arbetat med FMT-metoden med två personer, den ena med diagnosen autism och den andra med diagnosen ADHD. Min slutsats är att man kan arbeta med FMT-metoden för att utveckla en samverkan genom en tydlig struktur där man samspelar med varandra i en Ickeverbal kommunikation med musik som medel.  .

I varje kultur spelar kommunikationen en stor roll. Kommunikation är en process som både sändare och mottagare deltar i och omfattar såväl verbal som icke- verbala delar. En person kan visa känslor och attityder med kroppsliga uttryck om han eller hon inte kan använda språket. När det finns en brist i förståelsen mellan patient och vårdare kan detta påverka relationen mellan vårdare och patient och därmed också vården av patienten. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva faktorer som kan vara hindrande i kommunikationen mellan vårdare och patient med annan kulturell bakgrund, utifrån vårdare och patient perspektiv.